S/Y Looma IV seglar norrut

Vita stränder och klarblått vatten. Drömbilden av Karibien hittade vi på Barbuda.

Vita stränder och klarblått vatten. Drömbilden av Karibien hittade vi på Barbuda.

RESAN NORR ÖVER HAR TUFFAT PÅ I FULL FART OCH VI HAR PASSERAT ETT ANTAL ÖAR. VI HAR SETT SÅ MYCKET KONTRASTER I SPÅREN SOM ORKANERNA IRMA OCH MARIA SOM BÅDA HÄRJADE ÖVER NORRA DELEN AV ÖSTRA KARIBIEN I SEPTEMBER 2017. Sedan Trinidad som vi lämnade i november 2018 har vi legat i 33 vikar på 21 olika öar och vi har seglat drygt 1000 sjömil. Vi har besökt öar som fortfarande kämpar med återuppbyggnad efter orkanerna och öar där livet nästan återgått till det normala och där lyxbåtarna återigen ligger på rad. Med så många fina öar som vi hunnit besöka har vi så mycket att berätta och många fina bilder att förmedla och kombinationen ”skriva och kort” är inte helt vår grej, men vi lovar att vi ska försöka.

Först ut är Dominika som är ön på tur efter St Pierre på Martinique där vi lämnade er i det förra inlägget och där återsåg vi våra trevliga vänner från OCC (Ocean Cruising Club), den engelska seglingsklubben vi är medlemmar i, Mandy och Frank på S/Y Infinity B och Hilda och Simon på S/Y Brisa och där vi även mötte den svenska segelbåten S/Y Bengt.

DOMINIKA
Dominika är en fantastiskt vacker ö med höga berg klädda av en enorm grönska och ön är en veritabel fruktbod där allsköns frukter växer och odlas. Innan orkanen Irma, försåg de så kallade fruktbåtarna öarna runt omkring marknader med frukt och grönsaker. Ön är självständig och ingår inte i någon union som många andra öar runt omkring. Det är en ganska fattig ö vilket speglar sig i den långsamma återuppbyggnaden av ön som drabbades hårt av orkanen Maria som i september 2017 gick rakt över ön. Fortfarande, ett och halvt år senare, är spåren mycket tydliga och många hus saknar fortfarande tak eller har provisoriska tak i form av presenningar. Naturen är sargad där träden gått av i vindarna och mycket har dött vilket gör att många bergsluttningar vid närmare blick består av torra buskar. Otaliga människor förlorade allt de ägde och hjälpinsatserna med nödvändigheter har varit många och pågår fortfarande. Vi såg hjälporganisationer i olika utföranden och mest förvånande var China Aid, som var i full färd med att bygg upp infrastrukturen i form av vägar och broar. Vi passerade stora läger med baracker i prydliga rader för de kinesiska arbetarna och där en stor kinesisk flaggan vajade högt på stång. Livet går vidare och det går framåt vilket är otroligt positivt att se! Naturen är på väg tillbaka och befolkningen är glada över att även vi turister hittar tillbaka igen och även kryssningsfartygen av alla storlekar har börjat trafikera Dominika igen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi spenderade nästan en vecka i Prince Ruperts Bay längst upp på Dominikas väst kust och denna vecka hade OCC port officer på Dominika, Martin, anordnat en OCC sammankomst med välkomstfest och olika utflykter runt på ön att delta i. Vi deltog i flera av aktiviteterna och hade jättetrevliga dagar där vi träffade massor av sköna människor på ön och både kända och nya seglare! Här kunde vi nästan ha blivit hundägare igen då vi mötte en fantastiskt söt och ödmjuk gatuhund som följde oss på promenad hela vägen fram och tillbaka ner till tull- och immigrationskontoret och sedan en morgon när vi sprang följde han oss hela vägen fram och tillbaka trots att han var lite halt och på slutet var han även lite trött och sackade efter. Vi åkte ut till båten och gjorde en stor skål med ris, kött och kokta grönsaker som vi sedan åkte tillbaka in till bryggan där han faktiskt låg och väntade och det kändes och såg ut i alla fall som att han åt och njöt och det kändes så bra!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Detta bildspel kräver JavaScript.

LES SAINTES
Efter Dominika var det inte långt över till nästa ögrupp som heter Les Saintes och som tillhör Frankrike. Vi checkade in på huvudön, Terre de Haut och vilken kontrast till Dominika! Här är allt otroligt upprustat och välordnat och de flesta på ön verkar vara av fransk härkomst. Öarna var så små och ganska torra att det inte lönade sig att odla varför det, när det begavs sig, inte importerades några slavar hit. Precis utanför Les Saintes, år 1782, stod det största sjöslaget i Karibien mellan England och Frankrike där England stod som segrare.

Öns lilla stads små gator är kantade av söta och enormt pittoreska små hus i glada karibiska färger. Här finns mängder av semestrande och chict semesterklädda fransmän och naturligtvis finns det många restauranger och barer där de på franskt vis, njuter ätandes av långa luncher och middagar. Fransmän liksom kan det där med att vara på semester. Faktum är att här är det så pittoreskt och mysigt, att när man vandrar omkring på gatorna vill man bara helt enkelt också vara här på semester. Vilket vi ju är på ett sätt, fast ändå inte. Men ni kanske förstår känslan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här hade vi fått tips om en segelmakare som skulle kunna fixa vår genua som vi upptäckt hade skörat längs seglets UV-kant och vi tog en promenad genom byn till andra sidan där segelmakaren Phil, Phil a voile, skulle hålla till. Efter en stunds promenad hittade vi honom och till vår stora glädje hade han både tid och lust att ta sig an seglet redan samma kväll! Klockan 17:30 skulle vi mötas upp vid jollebryggan och så skulle han ta seglet med sig och börja jobba med det på en gång. Sagt och gjort. Vi åkte tillbaka ut till båten för att ta ned seglet. Vi avvaktade några timmar då det blåste en del och hoppades på att det skulle mojna lite. Det blåste fortfarande en del när vi fick börja ta ned seglet och en genua är inget litet segel och däcket på vår båt är inte stort i jämförelse. Att försöka vika och paketera seglet på ett vettigt sätt var bara att glömma så det blev ett stort virrvarr av segel ihop surrat av tampar. Vi skämdes lite när vi överlämnade paketet till Phil som skulle ta seglet bak på sin tämligen lilla motorcykel. Men på något sätt fick det plats och kl.9 nästa morgon kom han tillbaka med ett utmärkt nylagat och perfekt vikt segel. Här hade vi även träffat en svensk segelbåt som vi kände sedan tidigare, S/Y Andante med Roy och Åsa. De hängde med in på kvällen för att träffa Phil för att höra om han skulle kunna göra ett bomskydd då det befintliga med 30 år på nacken börjat ge upp. Åsa och Roy var mycket nöjda med resultatet och det var klart redan på söndagen. Bra service och bara att rekommendera!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi stannade här ett par dagar och vandrade upp till högsta toppen på ön. En brant och svettig väg men med en vidundrande vacker utsikt. När vi ändå var igång gick vi även upp på berget på andra sidan där fortet ligger och vi träffade även ett par engelska båtar vi kände sedan tidigare och hann med en ”sun downer”, en drink i solnedgången, med dem.

PIDGEON ISLAND, GUADELOUPE
Nästa stopp var inte heller långt bort och var vid en liten ö på Guadeloupes västra sida, Pidgeon Island och även kallad Cousteaus ö. Här spenderade den legendariska dykaren Jaques Couseau mycket tid och testade utrustning inför sina dykexpeditioner och dykfilmer. Vi ankrade i en vik på Guadeloupes västra sida precis utanför Pidgeon Island och tog vår jolle över till ön där bojar finns utsatta att kroka fast jollen i. Man får inte ankra i området kring själva ön. Vi snorklade och njöt av det vackra livet under ytan. På eftermiddagen tog vi oss i land på fastlandet och passade på att storhandlade mat då det praktiskt nog finns två jättestora matbutikskedjor, Carrefour och Leader Price, ett stenkast från vattnet,. På kvällen blev det en sun downer igen med Mick och Gil på S/Y Blue Jacket som också stannat till för att snorkla. Tidigt nästa morgon tog vi vår dykutrustning med och åkte ut till ön igen för att dyka. Vi var helt ensamma där ute och vi hade ett fantastiskt fint dyk med mycket fina koraller och mycket fisk. Lagom till att vi var klara kom den första dykbåten och sedan var det en strid ström av båtar, kajaker och turister.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi fortsatte sedan upp längs Guadeloupes kust till den nordvästligaste viken och en liten stad som heter Deshaies. Kanske ett obekant namn för de flesta men det är faktiskt ett riktigt känt ställe där en engelsk TV-serie, Death in Paradise eller på svenska Mord i paradiset, spelas in. Vi kan väl inte påstå att vi är några stora fans, men nog har vi slötittat på några avsnitt ett par gånger i alla fall. Tillräckligt många för att känna igen oss. Vi promenerade runt i staden och kikade på platsen där seriens polisstation ligger och som i verkligheten är en tidigare prästbostad till kyrkan bredvid och naturligtvis var vi tvunga att ta något att dricka på utebaren nere vid vattnet. Lite kul ändå! Nästa morgon satte vi segel mot Antigua som låg näst på tur.

Detta bildspel kräver JavaScript.

ANTIGUA
Vi angjorde Jolly Harbour på den västra sidan av Antigua där vi checkade in och där man faktiskt för ovanlighetens skull skall lägga till vid brygga utanför tull- och immigrationskontoret. Somliga säger att man kan ankra utanför och ta jollen in men vi har även hört om de som då fått åka ut och hämta båten innan de fått checka. Vi tog det säkra före det osäkra samt att vi ändå behövde tanka lite diesel. Från ankringsplatsen in till själva Jolly Harbour som är en lagun i vilken det finns både marinor och bostäder är det en ganska lång jolletur sedan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här återsåg vi våra engelska vänner Frank och Mandy på S/Y Infinity B, Hilda och Simon på S/Y Brisa som vi såg senast på Martinique och även Mick och Gil på S/Y Blue Jacket kom samma dag som oss. Det blev mycket socialt och då de övriga som seglat i Karibien i flera år redan sett Antigua, gjorde vi lite utflykter runt på ön och såg oss omkring. Bland annat huvudstaden St John och den känd historisk hamn på den södra delen av ön som heter English harbour som byggdes av engelsmännen på 1700-talet och som under 1900-talet renoverats och samtidigt gjorts till en hamn för superyatchs.

Detta bildspel kräver JavaScript.

BARBUDA
Tillsammans med S/Y Infinity B seglade vi från Antigua över till Karibiens östra utpost, Barbuda. En helt platt sandö som även den drabbades mycket hårt av orkanen Irma i september 2017 och nästan 90% av alla öns byggnader förstördes. Öns befolkning, ca 1700 personer, evakuerades mer eller mindre frivilligt till Antigua där de bodde i en sportarena under ganska miserabla förhållanden.

Vi gick först till den västra sidan av ön och ankrade upp i en vik som heter Low Bay. Här var vi som mest 5-6 båtar längs den oändliga vita stranden. Hela ön kantas av ändlösa vita sandstränder och det finns endast en ort där de flesta av innevånarna bor som ligger en bit in på ön bortom en lagun som ligger på insidan av Low Bay. Här är känslan av att vara långt bort från all civilisation är väldigt påtaglig och helt magisk.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Inne i lagunen och uppe i den norra delen finns en enorm häckningsplats för fregattfåglar. Efter flera idoga försök via telefon och VHF-radio för att få kontakt med någon från ön som kunde ta oss ut till häckningsområdet, vilket till och med innebar ett samtal till en George som enligt damen som svarade hade  ”gone to be with the Lord”, fick vi äntligen tag i en herre som erbjöd sig att komma förbi oss och plocka upp oss kl.10 dagen efter. Även S/Y Blue Jacket hade anslutit på ankringsplatsen så vi var 7 personer som blev upphämtade nästa morgon. Färden gick norrut inne på lagunen som och var enormt skumpig och blöt men väl värd mödan när vi kom fram. Vi smög sakta fram mellan mangroven och alla 1000-tals häckande fregattfåglar på så nära avstånd att vi hade kunnat sträcka ut handen och rört vid dem. Hanarna som blåste upp din röda hakpåse för att imponera på honorna och de lite ruggiga och fjuniga ungarna i sina bon. En mäktig och minnesvärd upplevelse!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dagen efter seglade vi ned till den södra delen av Barbuda till Coco Point. Här fanns ännu en fantastisk vit strand men även fler båtar och ett stort byggprojekt som pågick där det skulle byggas lyxhus längs den vackra stranden. Det ryktas om att det är självaste Robert de Niro som ligger bakom projektet. På gott och ont kan man bara gissa! Här mötte vi under en strandpromenad en klok ung lokal kille som presenterade sig som guide på ön och som gjorde ett intryck på oss som vi för alltid kommer ta med oss. Hur han guidade folk runt ön vet vi inte då han frågade om vi hade något ätbart att avvara som till exempel pasta eller en burk tonfisk? Efter en stunds samtal där på stranden där vi fråga lite om ön och befolkningen, hur det gick så här dryga året efter orkanen och inte minst om historien på ön yttrade han de oerhört tänkvärda orden: ”Er kultur och historia har gått ut på att utforska och upptäcka världen och därmed också med en vilja besitta och äga de ni funnit.” Vi pratade lite till och på vägen tillbaka sjönk hans ord in och vi insåg båda att ”så klokt och så sant” detta var. Och framför allt så nyttigt att höra hur en annan kultur ser på vår historia. På eftermiddagen åkte vi tillbaka in till stranden med pastapåsar och tonfiskburkar. Barbuda hör till Antigua men här liksom på så många andra ställen på jorden har marken på ön i alla tider tillhört öns alla innevånare. Ryktet gör dock gällande att efter orkanen Irma erbjöd Antigua sig att bygga upp infrastrukturen på ön igen och samtliga innevånare får köpa ”sin” bit mark för en symbolisk summa om 1 dollar och resten av marken ska sedan tillfalla Antigua. Känns inte helt OK!

ST BARTH (Saint-Barthélemy)
Från Barbuda hade vi en härlig seglats till nästa ö som var St Barth och gjorde än en gång sällskap med S/Y Infinity B. St Barths är en liten välmående ö som ingår i ett fristående franskt förvaltningsområde till vilken många lyxyachts hittar. Under tiden vi låg ankrade här såg vi dels en lyxyacht till ägaren av Dreamworks samt Steven Spielbergs yacht bredvid varandra. Här hittar vi en liten bit svensk historia då ön faktiskt varit i svensk ägo under åren 1784-1878 och huvudorten som vi ankrade upp utanför heter till och med Gustavia, efter den dåvarande svenska kungen. Här finns en del byggnader kvar från den svenska tiden och gatuskyltarna är på svenska. Här finns även ett svensk konsulat och den svenska flaggan vajar högt både här och där på ön.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Faktum är att när vi ankom St Barth hade vi en baktanke med valet av dag då vi behövde få ett viktigt dokument vidimerat av antigen en notarie eller av ett svenskt konsulat och här fanns ju just denna möjlighet. Sagt och gjort! Först lokaliserade vi var konsulatet låg men porten var låst och det fanns ingen ringklocka men ett telefonnummer att ringa. Lotta som turligt nog kan franska ringde numret och hamnade i någon form av växel där hon lyckades framföra ärendets karaktär och vi kopplades vidare och plötsligt hade vi den svenska konsuln i luren. Konsuln är dock inte av svensk härkomst utan kommer från ön men är gift med en svensk men talar inte svenska. Han var mycket tillmötesgående och var tyvärr inte inne på konsulatet men kunde vara där inom 10 minuter. Vi väntade så gärna och mycket riktigt så dök han upp enligt överenskommelse och vi blev insläppta på konsulatet som är en mycket vacker byggnad från den svenska tiden. Konsuln bor själv inte i huset som dels utgör det svenska konsulatet och dels är uthyrt till en privatperson. En trappa upp kom vi ut på en vacker innergård där vi slog oss ned och vi fick våra papper vidimerade och signerade av den mycket trevliga svenska konsuln.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här stannade vi några dagar tillsammans med S/Y Infinity B och vi snorklade, utforskade Gustavia och de svenska arven och av alla ställen hittade vi här en liten frys om 16 liter och precis som vi letat efter till ett riktigt bra pris. Så numera är S/Y Looma IV med frys vilket är ett enormt lyft och lyx. Känslan första gången av att ha ett paket god glass i frysen är oslagbar. Fast det var ju kanske inte därför vi köpte en frys, men trevligt är det.

Ile FOURCHUE
Mellan St Barth och St Martin ligger en liten obebodd ö som tillhör St Barth och som heter Ile Fourchue. Även hit gjorde vi sällskap med Mandy och Frank på S/Y Infinity B. Här finns en liten skyddad vik med ett 10-tal bojar som är gratis och kanske var hälften tagna när det blev kväll. Vi stannade här en natt och vandrade lite på ön samt både snorklade och dök.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det var så skönt att ligga i en helt tyst och om natten mörk vik och vi fick lite känsla av att vara ute i en lugn vik ute i Stockholms skärgård. Här hade vi gärna stannat fler nätter men vi hade ju redan checkat ut från St Barth och hade bara 24 timmar på oss innan vi behövde lämna deras vatten. Men våra vänner på S/Y Infinity B stannade ytterligare en natt innan de återvände till St Barth och sedan segla söder ut igen. Det var ett riktigt vemodigt avsked då vi haft en så trevlig tid tillsammans i flera veckor.

 

ST MARTIN-Holländska sidan
St Martin består av en holländsk del och en fransk del och är ett marint båtnav med en aktiv båtmiljö med många båtar generellt och lyxyachts. Här finns både många och välsorterade båtbutiker samt olika sorters hantverkare och yrkeskunniga att hitta inom båtindustrin. Den holländska delen av ön är även en skattefri zon och inköp av båtartiklar är förmånligt här. Även denna ö drabbades hårt av orkanen Irma där det på båda sidor var många båtar som skadades och sjönk vilket syns tydligt inne i lagunen och på båda sidor men det syns även tydligt på den franska delen av ön där återuppbyggnaden inte kommit lika långt som på den Holländska.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi började med att checka in på den holländska delen då vi hade två ärenden i motorns tecken som vi önskade få gjorda här. Det första var vår motor som ni kanske minns att vi haft lite problem med men som vi fått hyfsat ordning på men inte helt. Vi skulle gärna vilja att en certifierad Yanmar-tekniker tog sig en titt på motorn och vi var ute efter en ny motor till vår jolle. Den gamla motorn till jollen hade krånglat av och till under en längre tid. Bland annat när vi kom till Antigua fick Mads mecka med motorn hela första dagen innan vi ens kunde komma i land då den inte ville starta. Utan jollemotor blir livet lite jobbigare och vi är ju väldigt beroende av den för att kunna komma iland. Känslan av att inte kunna lita på den är inte helt bekväm.

Nåväl, vi hittade en duktig tekniker som fixade så att vi kände oss trygga med den stora båtmotorn och vi köpte en ny jollemotor! Och en lite starkare motor än tidigare så nu susar vi fram på vattnet i vår nya fina jolle. Det är så skönt att vi nu kan lita på alla våra motorer.

Förutom det vi kommit för att göra var vi även vid den ökända stranden som ligger precis vid änden av flygplatsens startbana.  De stora jumbojetarnas tid på än är förbi men små propellerplan och ett och annat större jetplan landar ändå då i en strid ström och vi fick i alla fall på första parkett längst fram uppleva ett större jetplan som startade och nog var det lite tryck i jetstrålen där. Flygplansnörd som Lotta är efter att ha arbetat 10 år på Arlanda flygplats var det lite av en höjdpunkt.

ST MARTIN-franska sidan
Innan vi lämnade St Martin gick vi runt till den franska sidan och Marigot Bay. Här finns den bästa matbutiken (så klart) och vi behövde bunkra upp oss på lite mat och dryck och helt underbart att ha en frys att ladda upp i. På vägen såg vi på avstånd ett helt gäng valar uppe vid ytan och vi försökte hinna vända båten åt det hållet men då var de redan på väg bortåt och vi skulle inte ha hunnit efter. Det är alltid en lika stor adrenalinkick att se dessa djur oavsett avstånd!

Vi ankom Marigot Bay på eftermiddagen och ankrade upp i viken för att sedan åka in till staden och hitta matbutiken. Marigot Bay är en riktig stad och spåren efter Irma är många och tydliga och vi kan utefter vad andra berättat, förstå att här har varit en riktigt trevlig stad innan orkanen och på sätt och vis är det fortfarande lite trevligt och mysigt. I alla fall så hittade vi matbutiken och gjorde lite shopping och rekade för att kunna göra ännu ett besök nästkommande dag.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa dag handlade vi ännu mer mat och på eftermiddagen tog vi en promenad runt på stan och gick även upp till resterna av det gamla fortet som vakar över staden. Utsikten därifrån var riktigt fin och det är väl värt ett besök. Vid 16-tiden drog vi upp ankaret för en nattsegling till Brittiska Jungfruöarna. En seglats på 12-14 timmar beroende på vind. Mer om denna seglats och alla jungfruöarna ska vi berätta om i nästa inlägg!

4 reaktion på “S/Y Looma IV seglar norrut

  1. Tack för att ni delar med er.
    Förstår att ni träffar och lär känna många trevliga människor då Ni är så lätt att gilla.

    Vi kör på med padel här och jag har lyckats att bli No1 på padelstegen.
    I dag har Stefan utmanat mig och han tar med sig Ricardo så vi är nog chanslösa då Ricardo fortfarande är mycket bättre än oss andra.
    Jag spelat mycket med Luis ( Ricardo bror) men han fotskada nu och ev borta hela året.
    Tiago blir min partner i dag. Annars spelar jag ofta med Peter som min partner.
    Det är nu även 5 portugiserna som är med på stegen.

    Kram från oss i Lagos

  2. Hej Lotta och Mads!

    Alltid lika trevligt att ta del av era detaljerade beskrivningar och magiska bildspel.
    Ser redan fram emot nästa rapport.
    Med vänlig hälsning
    Christer

  3. Härligt med nya berättelser o bilder fr er. Det är lite svårt att sitta här i den kalla nord o föreställa sig allt ni får se uppleva. Väntar på nästa brev!?⛵️

  4. Åh vad mycket ni får uppleva och se, helt fantastiskt.
    Ha det fortsatt bra nu.
    Nettan och Isse samt Kazzi & Magda

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.