En oväntad hike…

⛵️Aj aj oj oj vilken oväntad hike vi fick igår och det känns i våra stackars stumma ben idag kan vi ju berätta! Vi hade fått tips om en härlig hike uppe i regnskogen mitt på ön av Henrik o Charlotte på danska båten S/Y Sonic och nu var vi sugna på att vandra i vacker natur och med vackra vyer ☺️

På väg ut i regnskogen.

Sagt och gjort, vi tog bussen upp till Grand Etang Lake och vandrade iväg upp mot berget Qua Qua. Eller först gick vi fel nån kilometer och fick vända tillbaka.

Back on track bar det av igen! Mitt i regnskogen och nu gick det uppför. Smala och bitvis både branta och leriga backar. Vackert och ganska svettigt! Utsikten på den högsta toppen var dock en rejäl belöning!

Och här gick nog någonting fel! Två skyltar åt varsitt håll och vi valde den vänstra ned mot Concord vattenfall som vi kände till. Någon lustigkurre kallade detta en trail! Först gick det brant nedåt och stigen var väldigt smal och bestod mest av lera. I början gjorde vi vårt bästa för att hoppa över de värsta partierna med lera men stigen blev smalare och smalare och brantare och till slut var vi bara glada över att det fanns plats att sätta ned fötterna på. På några ställen var det så brant nedför att det fanns linor att rappellera sig ned med 😮

Vi kämpade, halkade och klättrade, för det var mer klättring än vandring. Vi var leriga från topp till tå och det kändes som att regnskogen aldrig tog slut! Men stigen följde och gick i en vattenfåra som allt eftersom blev mer och mer vattenfylld så vi tänkte att detta nog var en del av vattenflödet som längre ned blir Concord vattenfallen vilket ingav hopp om att vi faktiskt var på rätt väg! Vi insåg att ingen ju visste var vi var och vad vi gjorde idag och skulle vi ramla och bryta benen av oss skulle ju det ta ett tag innan någon skulle sakna oss och hur skulle de hitta oss? Det var ju inte direkt andra vandrare i området, vi mötte inte någon under våra strapatsrika timmar! Vi hade ju föreställt oss en fin vandring på riktiga stigar i ett naturreservat så där som det brukar vara.

Nå! Till slut kom vi ned på plattare mark i dalgången och leran försvann och stigen blev både trevlig och bekväm att gå. Vi såg tecken på civilisation i form av små odlingar av kål och andra grönsaker som började dyka upp vid kanterna och sen äntligen kom vi fram till husen vid Concord waterfalls!! Vi skrattade ordentligt när vi såg på hur vi såg ut. Så smutsiga! Vi gick ned till cafet vid vattenfallet och köpte varsin kall dricka och åt våra medhavda smörgåsar i smyg. Åh det var så skönt att sitta ned och vila benen men attans det var tungt att resa sig igen och få igång dem igen för att gå de sista kilometrarna ned till stora vägen för att ta bussen tillbaka till stan. På vägen ned mötte vi några lokala herrar som stod och språkade vid vägen. De tittade på våra leriga skor och smutsiga ben och frågade var vi varit och vandrat. Vi berättade om vår lilla utflykt och den ena herren nästan skrek rakt ut: What!! Har ni vandrat den vägen från Grand Etang Lake? Han bugade sedan och tog av sig hatten (kepsen): ”I take my hat off for you! That is tough and serious walking man, we used to do that as kids!” Vi kan ju säga att det kändes rätt skönt att få höra någon bekräfta att vi hade haft det lite tufft och att få höra det från någon som vet.

Vi stolpade vidare nedför vägen mot bussen och lyckan var stor när vi äntligen klämt in oss på bussätena och skumpade in mot stan ackompanjerade av, som alltid fast i just denna buss extra högt, hög soca musik!

Under tiden vi var ute på vandring hade segelvänner från Oceanseglarklubben, Björn och Gertrud på S/Y Think Twice anlänt viken vi ligger i. Så väl tillbaka i marinan och på väg ut till båten med jollen tog vi en sväng förbi och bjöd in dem på en välkomstdrink. Efter att vi badat och tvättat oss! Sedan åt vi en god middag tillsammans i land på ett trevligt litet lokalt ölbryggeri, The Brewey.

Kvällen avslutades sedan ombord på S/Y Think Twice med karibiskt kaffe, som en irish fast med rom istället och till detta en utsökt god chokladkaka. Det blev en mycket trevlig avslutning på en strapatsrik dag!

3 reaktion på “En oväntad hike…

  1. Oj, oj vilken strapats. Tur att ni är vältränade. Ni hann med en hel del den dagen. 😄 Här är det kanonväder Sol sol o åter sol omdet ska fortsätta så. Har varit den varmaste o soligaste maj månad på mannaminne sägs det. I morgon blir det Färgargården med Inga-Lill för fika o njuta av massor av Rhododendron i alla de färger. Ha det så bra o var rädda om er. Puss o kram❤️❤️❤️❤️

  2. Aj, oj vad det måste varit kämpigt! Vi gick från andra hållet och det var jobbigt nog :-) Vi är hemma sedan en vecka och vädret är helt fantastiskt! Må så gott! Kram på er och hälsa Think Twice!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *