Bonjour la France, Hello Britain!

Vägskylt på sjön.

Vägskylt på sjön.

EFTER AMSTERDAM fortsatte vi vår färd i de Holländska kanalerna. Nu blev kanalerna både större, bredare och genom mycket mera av industrilandskap. Även på kanalerna märktes förändringen då vi fick samsas med lastbåtar i mycket mera utsträckning än tidigare. Mysfaktorn sjönk något. Men så kom vi till Haarlem, vårt första stopp efter Amsterdam, och den staden tyckte vi mycket om. En otroligt vacker och historisk stad med många vackra byggnader. Mitt i staden ligger en enorm kyrka och kring denna massor av torg och små smala gator med trevlig restauranger. Vi fick en plats i kanalen mitt i stan och njöt av den fina utsikten och trevliga atmosfären.

Vägen ut från The standing mast route
Sedan tuffade vi på i kanalerna med blandade upplevelser. I det stora hela är vår uppfattning att de södra delen av kanalerna, det vill säga efter Amsterdam, inte alls är lika charmig som den norra. Det är även krångligare och tar längre tid att ta sig fram på grund av att det är flertalet tåg- och motorvägsbroar som endast öppnar på bestämda tider ett par gånger om dagen och som det gäller att passa in. Vidare dök det här upp en ny typ av broar som inte öppnar helt utan åker uppåt till en viss höjd och med vår masthöjd klarade vi inte att komma under en del av dessa broar vilket innebar att vi fick gå till de stora slussarna vid dessa broar för kommersiell trafik och även där tar det längre tid. Men det var ändå lite häftigt att slussa med de långa transportkanalbåtarna. Skulle det handla om att behöva välja en av dessa kanalsystem av ”The standing mast route” skulle vi utan tvekan rekommendera den norra delen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Frankrike nästa
Så kom vi tillslut ut ur kanalerna nere vid gränsen mot Belgien och en tidig morgon gled vi ut på havet och det kändes väldigt skönt! Sista dagarna letade vi efter en bra väg ut till havet vilket inte var helt lätt på grund av hur Holland är byggt med skyddsvallar mot havet vilket på sina ställen innebär att man måste slussa ut och nu började även tidvatten och strömmar göra sig gällande vilket också måste tas hänsyn till. Hög mast och en trasig bro gjorde att vi fick vända och hitta en nytt alternativ ut och vi började känna oss instängda.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi satte kurs mot Frankrikes kust och om kvällen angjorde vi som första franska destination Dunkerque. En ganska tråkig och intetsägande stad. Nästa morgon var det upp tidigt igen för nu börjar tidvatten och strömmar styra helt när man lämnar en hamn och hur man planerar sin ankomst till nästa. Att ge sig ut eller komma in vid fel tidpunkt kan få ödesdigra konsekvenser och man riskerar att stå på botten. Även strömmarna spelar en stor roll och en medström kan göra flera knops extra fart medan det motsatta, ja ni kan ju själva räkna ut det, gör precis det motsatta. Det ger liksom seglingen en extra dimension och spänning men också nya utmaningar. Så här långt har det gått bra i alla fall! I Boulogne Sur Mer som var nästa destination på den franska sidan hade vi 8 meters vattennivåskillnad. Men alla bryggor är flytbryggor vilket innebär att bryggor och båtar följer tidvattnet upp och ned och det enda vi märker att det är lite jobbigare att gå uppför spången till kajen vid lågvatten. För övrigt var Boulogne Sur Mer en riktigt trevlig stad med en gammal del bakom en ringmur högst uppe på toppen av berget staden klänger på. Utsikten därifrån var fantastisk! Till detta gjorde det inte det hela sämre att vi verkligen hade fint väder och vi hann uppleva lite strandliv och bada i havet! Å vad vi njöt, äntligen och som vi har längtat!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi velade en stund över hur vi skulle göra och var vi skulle när näst. Vi hade haft en tanke om att det skulle vara kul att även se Englands sydkust, särskilt området kring Isle of White och Poole som vi har hört ska vara fint. Sagt och gjort, vi bestämde oss för att korsa Engelska kanalen från Boulogne Sur Mer och hamnade efter en ganska hård segling i hård bidevind (så nära motvind det går att segla i) och ganska stora vågor hamnade vi i Eastbourne. En kanonfin modern marina bakom en sluss där man ligger hur bra och tryggt som helst. Området kring marinan är ganska nybyggt och består av bostäder och riktigt snyggt gjort. Som ett engelskt svar på Hammarby sjöstad, som någon uttryckte sig på ett av våra Facebook inlägg. Vi var till och med på bio en kväll i det närliggande köpcentret som inkluderade även en filmstad. Vi beslutade oss för att stanna i denna marina ett par dagar för att dels vila lite men även för att hinna fixa på båten, städa både utvändigt och invändigt, tvätta och träna. Väldigt skönt! När man en segeldag dels stigit upp i ottan, varit ute och seglat på havet hela dagen, varit ute och tittat på omgivningarna och lagat middag, ja då finns det inte mycket kvar av vare sig tid eller ork till annat. Och måste man sedan upp tidigt igen för att komma vidare och passa tidvattnet så är det tidigt i säng som gäller.

Eastbourne som stad var kanske inte så spännande, men trevlig och med en sådan där klassisk pir ut i havet från en strandpromenad som vi bara sett på film. En promenerad ut till piren var given och lite besvikna blev vi eftersom det mest var en massa krimskrams, snabbmatstånd och spelhallar där ute. En tesalong var där emot väldigt fin! Sen var vi självklart tvungna att äta en klassik ”Fish and chips” som sköljdes ned med en pint.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter ett par sköna dagar i Eastbourne kände vi oss redo att ge oss vidare. Dock är inte vindarna helt med oss längs med denna kust och det blåser från den västliga kvadranten och tidvis ganska mycket. Det blir till att ta sig fram i bidevind eller för motor. Men målet är Isle of White och Poole för att sedan gå över till Guernsey när vädret tillåter, så vi ska inte så ta oss så långt och det får gå. Områdena kring Isle of White och Poole ska vara väldigt fina har vi hört och lite utav seglingens vagga. Men det återkommer vi om i nästa inlägg!

En tidig seglingsmorgon
Klockan ringer vid 05:20. Vi måste komma iväg runt 06:30 tiden för att få medström så länge som det är möjligt. Jag masar mig ur sängen, drar på morgonrocken och stapplar upp i salongen och spanar runt. Ute är det fortfarande lite mörkt. Jag öppnar nedgångsluckan och sticker ut huvudet. Hamnen är helt tyst och stilla. Det enda som hörs är ljudet av ett fall som slår lite i vinden mot en mast och knirrandet av tampar när båtarna gungar i dyningen.

Tidvatten och strömmar styr tid för avgång.

Tidvatten och strömmar styr tid för avgång.

Jag drar ner huvudet och fortsätter ner i köket och sätter på kaffebryggaren och börjar fixa frukost som består av yogurt, kokta ägg och bröd värmda i ugnen. Det är viktigt att ha en bra frukost i magen innan vi drar ut för man vet aldrig hur havet är och eftersom jag lider av sjösjuka ibland är det extra viktigt att ha ätit innan vi kommer ut eftersom hunger gör illamåendet än värre.

Kikar ut igen genom fönstren, det är nästan helt ljust ute nu och nu tar aktiviteterna fart på den ena efter den andra båten och morgontrötta seglar trillar upp i sittbrunnarna. Instrument slås på, tampar kollas, segel förbereds och det äts frukost. Vi äter vår frukost inne i salongen och kollar väderprognosen en sista gång. När allt är diskat, undanplockat, kläderna på, båten säkrad invändigt för segling så att saker inte kommer flyga omkring om vi lutar mycket eller får mycket vågor, motorn kollad och alla instrument är påslagna är vi redo att ge oss av och vi är inte ensamma. Det brukar bli en kolonn av segelbåtar som genom ett trollslag en efter en ger sig av vid ungefär samma tidpunkt. Ofta är det samma båtar vi ser i hamn efter hamn eftersom det inte finns så mycket att välja på längs med dessa kuster och det blir naturligt att gå mellan vissa hamnar.

Vi släpper förtöjningarna och sällar oss till ledet ut från hamnen. Fendrarna tas in och säkras upp i ankarboxen och i mantåget i aktern. Tampar tas in till sittbrunnen och seglet förbereds för att hissas och för att minimera tid uppe på däck i vågor sätter vi storseglet inne i ytterhamnen där det är lugnt innan vi passerar ut genom pirarna. Så är vi ute på havet igen och vi sällar oss till karavanen av vita segel som stävar söder ut och mot nästa destination.

5 reaktion på “Bonjour la France, Hello Britain!

  1. Mycket trevligt skriven. Snyggt ihopsatt. Det är roligt att kunna följa med på resan här från säker plats i soffan. ……. Jag vill ha en holländsk husbåt (tror jag)

  2. Vilken jättetrevlig beskrivning, som vanligt. Ett annorlunda vardagsliv, verkligen. Vi har det fint här i Rödhamm tillsammans med Madde och Tommy. Ta hand om er! Ser fram emot att segla med er i Karibien ?!

  3. Fantastisk at læse jeres beretning. Så levende. Mærker næsten at jeg er med på turen. Lotta du er en fin, fin skribent. Glæder mig allerede til næste afsnit.

  4. Väldigt spännande och inspirerande att följa eran färd.Ser fram emot att följa era fortsatta äventyr!
    Hälsningar Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *